Pudelns kärna

Bård Eker i Skavlan: "Alla vill väl ha en bilfabrik". Detta är pudelns kärna kring varför det händer så lite när det borde hända så mycket. Bilar är ju så skoj! (Det där sista är ironiskt, även om jag inte till vardags tillhör den ironiska generationen)

Till på köpet ett Uppdrag granskning, som sänder kalla kårar utefter ryggraden. Vi ska vara glada om våra barnbarn vill använda Nationell Plan för transportsystemet 2010-2021 till torkpapper.

Sen när blev det en miljösatsning att satsa på bilindustrin och fler motorvägar? Var är miljarderna till spårväg, cykel och gångstråk? Vem gynnas och vem missgynnas? Och hur byter vi den upphetsning som bilars motorer, kurvor, krom och hästkrafter lockar fram hos framförallt pojkar och äldre pojkar, till en andfåddhet över klimatteknik, mänskligt beteende och modiga beslut utanför teknikparadiset?

Det finns inte tid att resignera, det är inget val att ta den enkla vägen ut. Mod är det som krävs.

Med cykel till IKEA, jag vet inte...

IKEA satsar på grönt och då inte bara som en läcker inredningsdetalj. Ja, de vill att man ska kunna cykla till deras stora stora varuhus ute på Svågertorp. Jag cyklade till IKEA i måndags.

Jag cyklade till IKEA för att jag ville kolla in julavdelningen och köpa lite burkar till julgodiset. Helt klart möjligt att ta i cykelkorgen. Tvingade med mig M eftersom det var tråkigt att cykla själv. Och lite läskigt då det är mörkt ute. Jag hade cykelkarta med och hjälmen på. Och visst gick det bra. Lite krokigt ibland, men snart sken den gula skylten på blå botten emot oss. Där, någon kilometer längre fram låg det. Fabulous! Nerförsbacke sista biten dessutom. Över vägen och sedan framme.

Eller nej. Först skulle vi passera över ett par hundra meter med parkeringsplatser, visserligen på egen gång/cykelväg, men varför detta blåshål innan man når entrén? Varför inte bara placera huvudingången vid gatan, nära och bra till busshållplatsen dessutom? (Såg ett par bussåkare snedda ner för slänten och över tomma parkeringsytor - närmsta vägen är den väg de väljer såklart).

Cykelställ under tak - något mindre ska man inte förvänta sig. Varuhuset i sig - som man kan vänta sig. Såg en kille i gul tröja. Han delade ut kvällens erbjudanden. Jag stegade fram och undrade lite snällt varför man inte tänkt hela vägen när det gäller cykling. Han lade pannan i djupa veck, stackarn. Sa sedan "- Jag funderar på om jag ska veta svaret på detta". Sen hänvisade han mig till en anslagstavla där jag kan lämna synpunkter. Mån de!

Tillbaks till cykeln efter lite shopping. Det blev några förvaringslådor till jobbet också, men inget som inte en blå bag, snören och pakethållaren klarar av. Men var gör jag av vagnen efter att ha släpat den till cykelstället? Ska jag lämna min fulllastade cykel för att gå över ännu fler parkeringsrutor och ställa vagnen i sitt skjul, ska jag tvinga iväg M, eller ska jag vara busig/obstinat och lämna den precis intill cykelstället?

När jag och M cyklar hemåt med fullmånen muntert lysande ner på oss, står en ensam kundvagn säkert under tak. Under cykeltaket...