Se upp för kurvorna!

Nej, det är inte slingriga vägar jag tänker på. Det är Anna Hellstens artikel i Sydis idag. Hennes artikel får mina tankar att gå till den tröttsamma indelningen av kvinnokropperna i olika utseende-typer. Och till de hurtiga reportagen som skanderar att "du duger som du är", men som alltid följs av en "gör om mig"-sida.

Som om det inte är tillräckligt besvärligt att ta sig genom livets villervalla som det är? Det finns så mycket att försvara och att också behöva försvara sitt utseende...det känns som om oväsentligheterna tar över det som vi verkligen skulle behöva lägga energi på. Ja, t.ex. världsfreden, klimathotet, våldtäkterna, ni vet...

Vem tjänar på att vi bara ser det lilla här och nu? Att vi är så upptagna med vår och andras image att vi missar de stora tankarna? De avgörande? De som förändrar världen och inte bara utseendet?

Men kanske finns det hopp. I samma Sydis intervjuas Bodil Jönsson. Bland annat om att vi blir äldre och friskare som pensionärer och vad det kan innebära. Hon säger bl.a. att "Vi kommer möjligen att må tillräckligt bra tillräckligt länge för att kunna formulera nya insikter."
Må dessa insikter handla mer om hur vi når verklig utveckling och mindre om vilken kroppstyp som passar bäst om man vill bli chef...eller nåt...

Hur tänker man då?

Jag var i Stockholm igår. På årsmöte med nätverket "kvinnor i transportolitiken". Som vanligt kommer jag hem med nya tanketrådar.

Som t.ex. att vissa enbart kopplar ihop behovet av minskade transporter med klimatpåverkan och då menar att satsningar på att förhindra klimatförändringar inte får ske på bekostnad av mobilitet.
...
Hur tänker man då?
...
Jag har två tanketrådar:
1. Min tolkning är att mobiliteten, dvs rörligheten i sig anses viktigare än den miljö vi vistas i. Den fysiska rörligheten alltså. Visst är det otroligt hälsosamt att röra på sig, att använda sina muskler, lungor och hjärta. Men jag misstänker att det inte är denna typ av rörlighet som menas i första hand.

Så om klimatförändringarna ger höjda havsnivåer eller extrema väderförhållanden - så länge du kan röra dig så är det viktigare? Även om det får ske med båt eller i specialdesignade fordon som inte påverkas av utemiljön... eller? Jag skruvar åt det hela lite för att verkligen hamra in poängen. Går den fram?

Rörlighet i sig är ett självändamål bara när vi vill känna lyckan i att motionera eller uppleva vinden i ansiktet. Annars handlar det om att vi har byggt in oss själva i ett mobilitetsbehov för att kunna vara ta oss till arbetet, skolan, fritidsaktiviteten, affären osv. Och denna rörlighet förutsätts bli längre och längre. Och det i sin tur förutsetts vara bättre och bättre. Regionförstoring kallas det. Tillåt mig att tvivla. Eller svära i kyrkan om ni så vill.

2. För stadens utveckling handlar det om så mycket mer än klimatpåverkan. Vi har vår lokala miljö att ta hand om, som påverkas av däckens partiklar, buller från motorer och andra utsläpp än koldioxid. Och inte ens den allra effektivaste elbil kan garantera trafiksäkerheten! Dessutom kräver även den sortens bil yta för både rörelse och parkering. Yta som vi kan fylla med grönområden, förskolor, caféer och fritidsgårdar.

Om vi verkligen vill envisas med att upphöja rörligheten till det eftersträvansvärda, så gör det då där det hör hemma, dvs kopplat till hälsa. Alltså - se till att skapa bättre förutsättningar för att cykla och gå vid de tillfällen du har mål att uppfylla under dagen (t.ex. vara på ett jobb, skaffa mat på bordet osv). I övrigt längtar jag till den dagen då begreppet rörlighet kopplat till transportpolitiska mål är så förlegat att man endast skrattar lite förläget när det kommer på tal:
- "Minns du?"
- "Ja, ha ha"
- "Hur tänkte vid då?"

Ringar på vatten

Hållbar jämställdhet i Framtidens kollektivtrafik har burit frukt. Den här gången ska frågan upp på ledningsnivå och involvera fler delar av verksamheten på gatukontoret i Malmö. Bra, för det är precis där frågan hör hemma! Visst är det toppen med eldsjälar och pilotprojekt - men om det ska ske någon varaktig förändring behöver ledningen vilja, veta och kunna!

Jämställdhet är en kompetensfråga, precis som trafikteknik...