fredag 21 september 2012

Privilige is invisible for those who have it

Låt oss slå fast en gång för alla att jämställdhet INTE handlar om att alla ska bli lika. Det handlar om rätten att vara olika, men också om rätten till likvärdig service.

Låt mig också förtydliga att jämställdhet handlar om kvinnor och män. Andra faktorer som påverkar förhållandet mellan människor och maktbalansen i samhället (t.ex. ålder, funktionshinder, sexuell läggning, socioekonomisk ställning, födelseland etc) är också otroligt viktiga att vara medveten om. Kön går dock igenom alla dessa faktorer.

Malmö har fått en utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering och i fredags var jag och chefskollegorna på avdelningen på utbildning/inspiration som stadskontoret bjöd in till. Andreas Liljenrud från Botkyrka kommun gav en pedagogisk och tydlig bild av vad jämställdhetsintegrering kan betyda för oss som offentlig förvaltning.

Det är inget vi kan välja bort, gömma undan bakom våra mål om trafiksäkerhet, tillväxt, trygghet eller grön stad. Så fort det vi jobbar med har en påverkan på kvinnors och mäns villkor så finns det där. Jämställdhetsintegrering är relevant när verksamheten berör eller utgår från individers villkor, samt när verksamheten har betydelse för en eller flera befolkningsgrupper i livets olika skeden. (Jag vet att flera av er känner igen er). Till exempel:
  • Om vi bygger multisportarenor och dessa bara används av killar
  • Om mörka cykelbanor och gångvägar med mycket buskage stoppar äldre och yngre kvinnor från att använda dem
  • Om vi satsar på kollektivtrafik i staden eller på regional och nationell pendling
  • Om snöröjningen prioriterar gång- och cykelvägar eller yttre ringvägen
  • Om vi bjuder på arrangemang som lockar alla åldrar och både killar och tjejer
Jämställdhetsaspekten går på tvärs, som det matristänk vi pratade om för några år sedan här på kontoret.

Jämställdhetsintegrering talar om var arbetet ska bedrivas, dvs där ordinarie beslut fattas. Det är lätt hänt att vi skapar ett pilotprojekt, eller en speciell tjänst för arbetet. Det kan fungera som stöd, men för att lyckas fullt ut behöver frågan in i vardagen.

Hur jämställdhetsintegrerar vi?
Börja alltid med en bra analys. En bra analys behöver ett bra underlag, dvs könsuppdelad statistik. En könskonsekvensanalys beskriver utfallet för kvinnor och män vid en viss åtgärd. I en jämställdhetsanalys kopplar man utfallet till jämställdhetsmålen och tittar på hur dessa påverkas. Att genom en bra analys visa att jämställdhet inte är någon faktor i just den här frågan är också ett resultat.

Använd resultatet från analyserna i arbetet med den sakfråga som ska hanteras. Gör det inte i efterhand, eller genom separat redovisning.

Walk the talk
Det är inte alltid helt lätt att som enskild handläggare veta hur och varför man ska ta sig an utmaningen att jämställdhetsintegrera. Här måste vi chefer “walk the talk”, dvs ge nycklar och förutsättningar att jobba med frågan, och framförallt att efterfråga underlag i samband med programarbete, projektplanering och utvärderingar.

Själv har jag utmanat mina chefskollegor att anta utmaningen att jämställdhetsintegrera. Min första åtgärd kommer att vara att efterfråga könsuppdelad statistik i den mätning om drift- och underhållsfrågor vi gör årligen, samt att lägga in en jämställdhetsanalys både i samband med omvärldsanalysen inför verksamhetsplaneringen 2014 och nu när vi ska se över strategin för vårt dialogarbete.

I full förvissning om att jämställdhetsintegering bidrar till kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling.

Citatet i rubriken är hämtat från Michael Kimmel, sociolog med inriktning genusstudier, USA

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar