Är Malmö miljörättvist?

I senaste numret av VTI-aktuellt skriver Karolina Isaksson, forskare inom mobilitet och planering, om begreppet miljörättvisa och hur det ofta är en "blind fläck" i svensk planering. Hon tar Förbifart Stockholm som exempel, där ytlägen för leden framförallt planeras "i områden med låga medelinkomster, höga ohälsotal och hög andel utomnordiska invandrare".
Man skulle kunna lägga till att det handlar om personer som inte heller är de som skriker högst när det planeras trafiksäkerhets- eller trafikmiljöåtgärder. Det finns andra som är mer vana att bli lyssnade på, att propagera för sin sak och som har kanaler direkt in i planeringens korridorer.
Hur är det i Malmö? Planerar vi miljörättvist? Ja, vi har stora satsningar på att utveckla de tidigare miljonprogrammen i sydöstra Malmö - miljöanpassat och socialt. Sedan ses vägarna vid dessa områden tyvärr fortfarande ofta som betydelsefulla infartsleder till centrum för bilburna pendlare och besökare, med resultatet att det byggs fyrfältiga barriärer med 50-60km/h som tillåten hastighet, men med medelhastigheten långt över det. Låt oss hoppas att det tankesättet är på väg att förpassas till minnenas allé.
Man kan kanske också säga att stora satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik skapar förutsättningar för miljörättvisa, beroende på var och hur vi satsar såklart. Malmö har bara att vinna på att i vår planering fördjupa tankesättet och reflektera kring om det vi planerar är miljörättvist. Låt arbetet med Framtidens kollektivtrafik bli ett exempel på hur.