söndag 6 maj 2012

Tittskåpet

En kollega lade ut den här bilden på Facebook för någon vecka sedan och jag kunde inte motstå att "sno" den. 

Förutom den klassiska pennföringen och färgläggningen (se bara hur mannens scarves och kvinnans förkläde matchar) så är ju budskapet fantastiskt! Ingen tvekan om vem som är familjeförsörjare och håller i pengarna i den här familjen! Ingen tvekan om vem som ska vara nöjd, glad och tacksam!

Någonstans får jag en lätt unken smak i munnen. Kan inte bara skratta gott åt forna tider könsroller, som vi för länge sedan lämnat bakom oss (eller?).

Kanske beror det på artikeln om feminism vid fronten i Sydis i lördags. Där Strindberg citerades: "Kvinnan är såsom liten och dum och därför elak, såsom mannens bihang och påhäng skall kväsas till såsom barbaren eller tjuven. Hon är endast behövlig såsom vår äggstock och livmoder, allra bäst dock som slida".

Det får mig att känna att de på bilden som har mest samhörighet är inte kvinnan och mannen, som människor, utan kvinnan och kylskåpet som objekt och tillbehör till mannnens livsstil.

Okej, bilden är gammal och Strindberg ännu äldre. Men vem hyllas fortfarande? (Det är ju t.o.m. Strindbergåret i år) Hur ser lönestatistiken och arbetsfördelningen för det obetalda hem- och hushållsarbetet ut idag? Vem har makten? Vem är subjekt och vem är objekt?

Det kanske inte är lika tydligt idag... eller?

Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. Här kommer därför 2000. Ord alltså...

Vems ansvar är det?
Vems ansvar är det att det är Ok att gifta bort 15-åringar, som sedan torteras av sin nya släkt? (notis i dagens tidning) Vems ansvar är det att tjejer får skylla sig själva om de blir ofredade när de går ut på krogen i utmanande kläder? Vems ansvar är det att kvinnor "vill" vara hemma med barnen mer än männen? Vems ansvar är det att tjejer "inte tar för sig", vare sig i klassrummet eller i löneförhandlingarna? Eller att helt vanliga, schyssta killar bemöts med rädsla och undvikande när de rör sig på samma gata som en ensam tjej på kvällen? Vems ansvar är det att reklamen cementerar könsstereotyper?


Reklamen är ett tittskåp in i samhällsnormerna. De både plockar upp det som finns och hjälper till att cementera könsroller och stereotyper. Hjälper till att begränsa både män och kvinnors handlingsutrymme och fulla potential. Hur bra är det? Egentligen?

Tidningsannonsen från en gammal vindsvåning på Möllan är bara ett exempel. Men ett exempel för mycket.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar