Jag och sambon tog tåget till Höör.
Det har nämligen blivit dags att börja titta på hus. En annan drömmer om den där behändiga lilla herrgården med uppfart av småsten, spröjsade fönster och en uppvuxen trädgård med äppelträd i blom... Nåja, vi önskar åtminstone plats för en studio. Ska vi nära drömmen om att utveckla musiken, så kan vi inte be kompisar och kompisars kompisars att komma till sambons jobb för en provisorisk inspelningsstudio. Så det blir en stund framför Hemnet varje vecka. (Den som trodde att furu var passé har inte besökt de hundratals objekt som ligger ute för försäljning, tack gode gud för vit färg!).
Ett besök på banken gav oss ramarna för objekten att titta på (OK, den där herrgården får vänta ett tag). Vi fastnade för ett hus i Höör, som såg sådär mysigt funkis ut...bra pris var det också. Och Höör är ju ändå pendlingsavstånd...och bergvärme var installerat...och naturen är ju fin där uppe...
Men nej. Nej det går inte. Det går inte att bo på en ort som fortfarande använder dess hjärta - centrumtorget - till bilparkering! Någonstans hoppades jag att vi skulle vilja. Man får ju så mycket mer hus för pengarna, men nej. Malmö är för bekvämt. För nära Ribban, hämtmat, stadshuset och Hipp. För bra cykelavstånd, för kaxig för att lämnas! I alla fall just nu. Så nu är det bara att hoppas på att snubbla över det där drömhuset med charm, skön omgivning och bra pris, utan några andra spekulanter eller större renoveringsbehov.
Önska oss lycka till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar